Firstvet satsar mot rekordår med AI och internationell expansion
Firstvet växer med hjälp av AI och digitala konsultationer. Bild: Skapad med hjälp av AI

Firstvet satsar mot rekordår med AI och internationell expansion

Den digitala veterinärkliniken Firstvet är på väg mot sitt bästa år hittills, rapporterar Dagens Industri. Bolaget, som erbjuder digitala vårdkonsultationer för djur, har lyckats vända förlusterna kraftigt samtidigt som intäkterna...

I dag öppnar Arken Zoo ny veterinärklinik
Arken Zoo öppnar sin tolfte veterinärklinik i Sverige. Foto: Arken Zoo

I dag öppnar Arken Zoo ny veterinärklinik

Arken Zoo öppnar kedjans tolfte Veterinärklinik i Sverige och den här gången är det i Halmstad man slår upp portarna i. Kliniken kommer öppnas upp i Vettris gamla lokaler och...

WP_Query Object
(
    [query] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
        )

    [query_vars] => Array
        (
            [post_status] => publish
            [post_type] => post
            [posts_per_page] => 10
            [offset] => 2
            [error] => 
            [m] => 
            [p] => 0
            [post_parent] => 
            [subpost] => 
            [subpost_id] => 
            [attachment] => 
            [attachment_id] => 0
            [name] => 
            [pagename] => 
            [page_id] => 0
            [second] => 
            [minute] => 
            [hour] => 
            [day] => 0
            [monthnum] => 0
            [year] => 0
            [w] => 0
            [category_name] => 
            [tag] => 
            [cat] => 
            [tag_id] => 
            [author] => 
            [author_name] => 
            [feed] => 
            [tb] => 
            [paged] => 0
            [meta_key] => 
            [meta_value] => 
            [preview] => 
            [s] => 
            [sentence] => 
            [title] => 
            [fields] => all
            [menu_order] => 
            [embed] => 
            [category__in] => Array
                (
                )

            [category__not_in] => Array
                (
                )

            [category__and] => Array
                (
                )

            [post__in] => Array
                (
                )

            [post__not_in] => Array
                (
                )

            [post_name__in] => Array
                (
                )

            [tag__in] => Array
                (
                )

            [tag__not_in] => Array
                (
                )

            [tag__and] => Array
                (
                )

            [tag_slug__in] => Array
                (
                )

            [tag_slug__and] => Array
                (
                )

            [post_parent__in] => Array
                (
                )

            [post_parent__not_in] => Array
                (
                )

            [author__in] => Array
                (
                )

            [author__not_in] => Array
                (
                )

            [search_columns] => Array
                (
                )

            [ignore_sticky_posts] => 
            [suppress_filters] => 
            [cache_results] => 1
            [update_post_term_cache] => 1
            [update_menu_item_cache] => 
            [lazy_load_term_meta] => 1
            [update_post_meta_cache] => 1
            [nopaging] => 
            [comments_per_page] => 50
            [no_found_rows] => 
            [order] => DESC
        )

    [tax_query] => WP_Tax_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => AND
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [queried_terms] => Array
                (
                )

            [primary_table] => wp_posts
            [primary_id_column] => ID
        )

    [meta_query] => WP_Meta_Query Object
        (
            [queries] => Array
                (
                )

            [relation] => 
            [meta_table] => 
            [meta_id_column] => 
            [primary_table] => 
            [primary_id_column] => 
            [table_aliases:protected] => Array
                (
                )

            [clauses:protected] => Array
                (
                )

            [has_or_relation:protected] => 
        )

    [date_query] => 
    [request] => SELECT SQL_CALC_FOUND_ROWS  wp_posts.ID
					 FROM wp_posts 
					 WHERE 1=1  AND wp_posts.post_type = 'post' AND ((wp_posts.post_status = 'publish'))
					 
					 ORDER BY wp_posts.post_date DESC
					 LIMIT 2, 10
    [posts] => Array
        (
            [0] => WP_Post Object
                (
                    [ID] => 25298
                    [post_author] => 21
                    [post_date] => 2025-08-01 09:41:56
                    [post_date_gmt] => 2025-08-01 07:41:56
                    [post_content] => 

Många vanliga inhysnings- och skötselmetoder för nötkreatur innebär påtagliga välfärdsproblem. Det visar ett nytt vetenskapligt yttrande från EFSA (European Food Safety Authority), som granskat välfärden hos slaktkalvar, dikor, dikalvar och avelstjurar under olika inhysningsformer och uppfödningssystem.

Rapporten, som publicerades den 25 juli 2025, konstaterar bland annat att:

Begränsat utrymme, hårda golv och monotona miljöer leder till stress och understimulans.

Djur som hålls inomhus bör ha mjukt strö, tillräcklig yta, fri tillgång till grovfoder, möjlighet till utevistelse och borstar för att klia sig.

Djur som hålls utomhus ska alltid ha fri tillgång till vatten och skydd mot både kyla och värme.

Smärtsamma ingrepp, såsom kastrering och avhorning, bör endast utföras av medicinska skäl och alltid med både bedövning och smärtlindring, oavsett djurets ålder.

Avel för extrema egenskaper, som kraftig muskulatur, innebär betydande välfärdsrisker.

EFSA lyfter också att djurbaserade mått (ABMs) kan användas vid slakt för att ge information om djurens uppväxtförhållanden på gården. Exempel är förekomst av lung- och hudskador.

Rapporten rekommenderar:

• Ökat utrymme per djur (över 6 m² som riktmärke),

• Förbättrade inhysnings- och utfodringsrutiner,

• Mer stimulerande miljöer,

• Standardiserad insamling av ABMs på slakterier,

• Forskning om fiberbehov, långsiktiga effekter av smärtsamma ingrepp och effekterna av ökat utrymme.

De flesta slutsatser i rapporten har en säkerhetsnivå på över 90 procent.

OM:

• Detta är en förenklad sammanfattning (PLS) av EFSA:s vetenskapliga yttrande om välfärden hos nötkreatur som hålls för köttproduktion. Den fullständiga rapporten finns att läsa här.

• Syftet med denna sammanfattning är att öka transparensen och informera intresserade parter om EFSA:s arbete inom området genom att på ett lättillgängligt sätt presentera de viktigaste slutsatserna.

Så genomfördes arbetet:

• EFSA gick igenom den vetenskapliga litteraturen fram till mitten av 2024 och tog in synpunkter via en offentlig efterlysning av data.

• Bedömningen fokuserade på att identifiera välfärdskonsekvenser av vanliga uppfödningsmetoder, lämpliga ABMs och konkreta åtgärder för att förbättra välfärden hos nötkreatur på gård.

Källa: EFSA [post_title] => EFSA: Vanliga uppfödningssystem innebär välfärdsrisker för nötkreatur [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => efsa-vanliga-uppfodningssystem-innebar-valfardsrisker-for-notkreatur [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-07-29 10:57:26 [post_modified_gmt] => 2025-07-29 08:57:26 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25298 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [1] => WP_Post Object ( [ID] => 25283 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-07-30 09:21:01 [post_date_gmt] => 2025-07-30 07:21:01 [post_content] => Regeringen har gett Statens jordbruksverk i uppdrag att arrangera ett forum för dialog och analys inför nästa programperiod av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP). Fokus ska ligga på förenkling för stödmottagare. Forumet ska ge utrymme för en kontinuerlig dialog kring genomförandet av GJP ur ett stödmottagarperspektiv. Målet är att identifiera områden där regelverket kan förenklas och – när det bedöms lämpligt – föreslå åtgärder till Jordbruksverket. Uppdraget gäller tills vidare, men som längst till dess att den kommande programperiodens åtgärder har genomförts. Jordbruksverket ska årligen redovisa forumets arbete i sin årsredovisning. Uppdraget kopplas till Jordbruksverkets roll att bistå regeringen i arbetet med att forma Sveriges genomförande av GJP efter 2027. Läs uppdraget i sin helhet (pdf) (Diarienummer: LI2025/01367) Källa: Regeringskansliet [post_title] => Forum ska förenkla EU-stöden efter 2027 [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => forum-ska-forenkla-eu-stoden-efter-2027 [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-07-27 09:29:33 [post_modified_gmt] => 2025-07-27 07:29:33 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25283 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [2] => WP_Post Object ( [ID] => 25294 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-07-28 09:18:59 [post_date_gmt] => 2025-07-28 07:18:59 [post_content] =>

Elanco tillkännager att Zenrelia (ilunocitinib, tablett) nu är godkänt för användning i EU och lanseras i Sverige. Produkten är en JAK-hämmare för oral administrering en gång dagligen till hundar som lider av allergisk eller atopisk dermatit.

Zenrelia har redan använts med framgång i länder som Brasilien, Kanada, Japan och USA – och nu öppnas möjligheten även för svenska veterinärer att använda läkemedlet i behandlingen av klåda och hudinflammationer hos hund.

Godkänt i EU

Godkännandet från Europeiska kommissionen är baserat på en stor europeisk fältstudie med 338 hundar på 25 kliniker i fyra länder. Studien visar att Zenrelia ger synbar förbättring redan från första dosen och minskar både klåda och hudlesioner markant. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Veterinary Dermatology, klicka här för att läsa:

Leveranser till Sverige förväntas starta under fjärde kvartalet 2025.

[post_title] => Ny behandling mot klåda hos hund lanseras i Sverige [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => ny-behandling-mot-klada-hos-hund-lanseras-i-sverige [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-07-27 09:29:06 [post_modified_gmt] => 2025-07-27 07:29:06 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25294 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [3] => WP_Post Object ( [ID] => 25289 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-07-24 09:59:35 [post_date_gmt] => 2025-07-24 07:59:35 [post_content] =>

Livsmedelsverket har stängt en verksamhet som tillverkat ost och andra mejeriprodukter utan tillstånd. Konsumenter uppmanas slänga produkter märkta med ”Ellen dairy”, tillverkade av Mellanösterns mejeri AB. Kommuner och butiker uppmanas att kontrollera om fler produkter av företaget säljs och i så fall ta bort dem ur sortimentet.

För att livsmedel ska få säljas till konsument ska företaget och produktionen vara registrerad eller godkänd för det. Det är företaget som ansvarar för att maten som släpps ut på marknaden är säker. Företagets rutiner för detta och att innehållet stämmer med vad som står på förpackningen kontrolleras regelbundet av en kommun, länsstyrelse eller av Livsmedelsverket, beroende på vilken verksamhet det är.

De allra flesta företag vill, kan och gör rätt. I detta fall har Livsmedelsverket stängt Mellanösterns mejeri AB i Eskilstuna med omedelbar verkan och kasserat de fem ton livsmedel som fanns i lokalerna.

Säker mat i fokus

– Det här företaget var inte godkänt eller registrerat för livsmedelsproduktion och mejeriprodukter har tillverkats under ohygieniska förhållanden. Vi bedömer att det kan finnas en risk att konsumenter blir sjuka av livsmedlen. Därför stängde vi omedelbart verksamheten och uppmanar att produkter märkta med ”Ellen dairy” slängs, säger Henrik Björnfot, enhetschef för livsmedelskontroll i södra Sverige.

Livsmedelsverket arbetar för att maten är säker och att man kan lita på det man äter. Arbetet sker tillsammans med andra myndigheter och branschen.

Kontrollen vid Mellanösterns mejeri AB gjordes i samverkan med Eskilstuna kommun.

Källa: Livsmedelsverket [post_title] => Livsmedelsverket stoppar otillåten mejeritillverkning [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => livsmedelsverket-stoppar-otillaten-mejeritillverkning [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-07-23 10:58:30 [post_modified_gmt] => 2025-07-23 08:58:30 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25289 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [4] => WP_Post Object ( [ID] => 25277 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-07-23 09:33:44 [post_date_gmt] => 2025-07-23 07:33:44 [post_content] =>

Nya forskningsresultat från SLU visar att inhysning av suggor i stora grupper med djupströbädd kan förbättra både hälsa och produktivitet – och minska behovet av medicinska behandlingar.

Sedan fixeringen av dräktiga suggor förbjöds inom EU har intresset för lösgående system ökat. I Sverige är grupphållning redan etablerat, men forskning behövs för att bedöma effekterna av olika inhysningslösningar på djurvälfärd och produktion.

Forskare vid SLU har jämfört två system på samma gård:

– ett med stora grupper om 40 suggor i djupströbädd (3,9 m²/sugga),

– och ett med mindre grupper om 8–10 suggor på kombinerat betong- och spaltgolv (2,5–3,1 m²/sugga) med begränsad halmtillgång.

Suggorna i djupströbäddssystemet födde fler levande smågrisar i genomsnitt (16–17 jämfört med 15–16 smågrisar) och behövde färre medicinska behandlingar. Totalt gjordes där fem behandlingar, varav en med antibiotika. I det andra systemet behandlades suggorna 52 gånger – 29 med antibiotika och 23 med NSAID.

Andelen utslagna suggor och dräktighetsprocenten var likvärdig i båda systemen. Men resultaten tyder på att inhysning med större grupper, djupströ och ökat utrymme kan främja både djurhälsa och produktionseffektivitet.

Länk till publikationen klicka här: [post_title] => Djupströ och större grupper gav friskare och mer produktiva suggor [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => djupstro-och-storre-grupper-gav-friskare-och-mer-produktiva-suggor [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-07-23 09:52:51 [post_modified_gmt] => 2025-07-23 07:52:51 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25277 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [5] => WP_Post Object ( [ID] => 25272 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-07-21 09:59:41 [post_date_gmt] => 2025-07-21 07:59:41 [post_content] => Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) påminner om vikten av att undvika närkontakt med okända djur under utlandsresor. Syftet är att minska risken för att föra in smittor som rabies, dvärgbandmask och afrikansk svinpest till Sverige – sjukdomar som kan få allvarliga följder både för folkhälsa och djurpopulationer. Veterinärer och djursjukvårdspersonal möter ibland följderna av att djur eller människor utsatts för smitta under utlandsresor – särskilt i samband med illegal införsel eller oskyddad kontakt med herrelösa djur. Enligt Susanna Sternberg Lewerin, professor i epizootologi vid SLU, finns rabies fortfarande i många delar av världen, och smittan kan överföras långt innan symtom uppstår: – Rabiesviruset kan finnas i saliv hos infekterade djur upp till två veckor före symtom. Många turister är inte medvetna om riskerna vid kontakt med herrelösa hundar eller apor, säger hon.

Risk att klappa djuren på resan

Att klappa till synes vänliga djur på resan kan alltså innebära allvarlig smittorisk – både för resenären själv och för djur i hemlandet. Rabies är dödlig och kräver omedelbar vård om exponering sker. Lika viktigt är att kontrollera att djur som tas in i Sverige har korrekt dokumentation, särskilt med tanke på dvärgbandmask och andra zoonoser. – Smittor som kommer in med hundar som inte avmaskats korrekt kan få långvariga effekter. I Sverige har vi redan fynd av dvärgbandmask, sannolikt införd med resande hundar, säger Sternberg Lewerin. SLU lyfter även risken för spridning av allvarliga epizootier via matavfall. Afrikansk svinpest hos vildsvin i Sverige, och mul- och klövsjuka i Tyskland, misstänks båda ha introducerats via rester av animaliska produkter som hamnat i naturen.

– Både det svenska utbrottet av afrikansk svinpest hos vildsvin och det tyska utbrottet av mul- och klövsjuka hos bufflar härrör med största sannolikhet från matavfall, dvs. produkter som inte var farliga för människor att äta men där små mängder smittämne ändå kan orsaka katastrofala utbrott hos mottagliga djur, förklarar Susanna Sternberg Lewerin.

Råd till resenärer och djurägare från SLU: Källa: SLU Djurkontakt utomlands kan innebära införelserisk – SLU uppmanar till försiktighet. [post_title] => Minska smittspridning på resan så råder SLU [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => minska-smittspridning-pa-resan-sa-rader-slu [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-07-20 21:33:07 [post_modified_gmt] => 2025-07-20 19:33:07 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25272 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [6] => WP_Post Object ( [ID] => 25267 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-07-17 13:47:26 [post_date_gmt] => 2025-07-17 11:47:26 [post_content] => Tamro har nu formellt slutfört förvärvet av Apoex Privat Vård AB, vilket innebär att Sveriges största läkemedelsdistributör breddar sitt erbjudande till bland annat djurvården. Affären omfattar även det digitala beställningssystemet Care. Apoex Privat Vård levererar i dag läkemedel, förbrukningsmaterial och vårdnära tjänster till ett stort antal vårdgivare – däribland veterinärkliniker runt om i landet. Genom att nu bli en del av Tamro, skapas nya möjligheter för utveckling och fortsatt specialisering, berättar bolaget i ett pressmeddelande. – Vi är mycket glada att nu kunna välkomna Apoex Privat Vård till Tamrofamiljen på riktigt. Deras innovationskraft och kundfokus kommer att stärka vår position på marknaden, säger Mats Johnson, vd för Tamro. Tamro är en del av den europeiska koncernen Phoenix group. Leon Jankelevitsh, koncernrepresentant, kallar förvärvet ”ett naturligt nästa steg” i arbetet med att växa inom kompletterande vårdsegment.

Tydlig närvaron inom djurvården

Sedan tidigare har ApoEx haft en tydlig närvaro inom djurvården. Redan 2015 rapporterade VeterinärMagazinet att bolaget fullbordat köpet av Apoteket Hjärtats vård- och omsorgsverksamhet – en affär som också inkluderade det nätbaserade djurapoteket Apovet. Linda Hagéus, tillträdande vd för Apoex Privat Vård, ser affären som ett lyft: – Vi är övertygade om att Tamro har rätt förutsättningar för att ta Apoex Privat Vård till nästa nivå – till gagn för både våra kunder och medarbetare. Integrationen av verksamheterna är redan inledd och fokus ligger nu på att säkerställa fortsatt hög kvalitet och starka kundrelationer. Källa: Apoex [post_title] => Tamro tar över Apoex Privat Vård – stärker sin position inom djurvård [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => tamro-tar-over-apoex-privat-vard-starker-sin-position-inom-djurvard [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-07-17 13:47:26 [post_modified_gmt] => 2025-07-17 11:47:26 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25267 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [7] => WP_Post Object ( [ID] => 25263 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-07-15 10:15:34 [post_date_gmt] => 2025-07-15 08:15:34 [post_content] =>

Hälta är det i särklass vanligaste hälsoproblemet hos svenska varmblodiga ridhästar (SWB). Forskare vid SLU har undersökt hur stor andel som drabbas av ortopediska problem inom olika grupper av SWB-populationen, bland annat skillnader mellan hopp- och dressyrhästar vilket gjorts för första gången.

I Sverige är en stor andel av landets hästar försäkrade, vilket är förhållandevis unikt jämfört med många andra länder. I studien ingick 15 619 SWB-hästar som var födda mellan 2010 och 2020 och försäkrade hos Agria. Det motsvarade 56 procent av födda SWB-hästar. Försäkringsdata innehöll drygt 900 olika ortopediska diagnoser som delades in i åtta undergrupper. Cirka 44 procent av de försäkrade hästarna hade haft en ortopedisk diagnos och sett till antal försäkringsärenden var diagnoser kopplade till extremiteterna eller till rygg och halskotpelare vanligast. 

Dressyrhästar mer drabbade

Resultaten visade att dressyrhästar har större risk att drabbas av ortopediska diagnoser jämfört med hopphästar. Man fann också att hingstar och valacker drabbas i större utsträckning än ston, och att hästar som man valt att visa på unghästbedömning är mer drabbade än de som inte visats. 

Tävlande visade fler skador kopplade till extremiteter

Hästar som tävlats drabbades i större utsträckning av diagnoser kopplade till extremiteter, rygg eller halskotpelare, medan hästar som inte tävlat var mer drabbade av utvecklingsrelaterade problem i ben och hovar, fång och neurologiska diagnoser. Dessa diagnoser kan i vissa fall antas ha haft sådan påverkan på hästen att den aldrig blivit aktuell för tävling till följd av diagnosen. 

I studien fann man också att senare årgångar hade drabbats av ortopediska diagnoser vid yngre ålder, jämfört med tidigare årgångar. 

Resultaten från studien visar på vikten av att fortsätta övervaka ortopedisk hälsa hos SWB och att försäkringsdata kan vara användbart i sökandet efter orsakande faktorer.

Forskningen finansieras av Stiftelsen Hästforskning.

Källa: SLU

Läs hela studien klicka här:

[post_title] => Vanligt med ortopediska diagnoser hos svenska varmblodiga ridhästar [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => vanligt-med-ortopediska-diagnoser-hos-svenska-varmblodiga-ridhastar [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-07-15 10:15:34 [post_modified_gmt] => 2025-07-15 08:15:34 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25263 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [8] => WP_Post Object ( [ID] => 25253 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-07-11 09:54:26 [post_date_gmt] => 2025-07-11 07:54:26 [post_content] =>

Antalet antagna till Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) grundutbildningar har ökat med 14 procent i år. Ett ökat intresse för skogliga utbildningar syns tydligt, men även för exempelvis lantmästar- och landskapsingenjörsutbildningarna. Dessutom fortsätter djurutbildningarna att locka många sökande.

Färsk antagningsstatistik från Universitets- och högskolerådet, UHR, visar ett ökande intresse för SLU:s utbildningar på grundnivå. Jämfört med i fjol har antalet antagna ökat med 14 procent.

– Det här är väldigt glädjande säger Pär Forslund, som är prorektor vid SLU med ansvar för utbildningsfrågor. Vi har satsat mycket på att synliggöra våra utbildningar, inte minst genom personliga möten med presumtiva studenter.

Ökat intresse för flera program

När det gäller de skogliga grundutbildningarna på SLU:s fyra campus har antalet antagna ökat med 42 procent. Dessutom har 18 procent fler antagits till skogligt basår för blivande skogsmästare.

Antalet antagna har också ökat i programmen som utbildar landskapsarkitekter, trädgårdsingenjörer och landskapsingenjörer i Alnarp och Uppsala.

När det gäller jordbruksinriktade utbildningar syns en svag ökning till de olika agronomprogrammen. Däremot har lantmästarprogrammet 25 procent fler sökande i år.

Lockar fortsatt flest

Programmen som utbildar veterinärer och djursjukskötare fortsätter att ha högst söktryck av SLU:s grundutbildningar.

– När det gäller masterutbildningar har vi minskat något, men totalt sett har vi ändå 7,2 procent fler antagna studenter än i fjol, avslutar Pär Forslund.

Källa: SLU [post_title] => Fortsatt högst tryck till SLU:s veterinär- och djursjukskötarutbildningar [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => fortsatt-hogst-tryck-till-slus-veterinar-och-djursjukskotarutbildningar [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-07-11 09:55:20 [post_modified_gmt] => 2025-07-11 07:55:20 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25253 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [9] => WP_Post Object ( [ID] => 25245 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-07-10 13:22:37 [post_date_gmt] => 2025-07-10 11:22:37 [post_content] => På AniCura Djursjukhuset i Bagarmossen delades för sjätte året i rad priset Årets Blodgivarhund ut – en hyllning till de fyrbenta hjältar som räddar liv, en tappning i taget. Det var både rörande och hjärtevärmande när titeln Årets Blodgivarhund 2025 delades ut den 17 juni på AniCura Djursjukhuset i Bagarmossen. Priset, som instiftats av AniCura, lyfter fram hundar som gjort en särskild insats för djurvården genom att donera blod – en livräddande handling som få känner till att det ens är möjlig. – Det här är ett av årets allra roligaste uppdrag, sa Sandra Douglas, chefsveterinär vid AniCura Sverige och juryordförande. Vi är så tacksamma för alla hundar som hjälper till – även om bara en kan vinna, så är alla blodgivare hjältar. Årets vinnare heter Nala, en lojal och rutinerad blodgivare som donerat blod hela 14 gånger sedan 2020. Med lugn, tålamod – och en smittande entusiasm inför varje besök – har Nala blivit något av en favorit hos blodbankspersonalen. – Hon kan nästan klockan. När det är dags vet hon precis vad som väntar, berättade matte Caroline Hellqvist, som tog emot priset tillsammans med sin hund Nala. Strikta krav och stort behov [caption id="attachment_25246" align="alignleft" width="291"] Gizela Skyfors, Caroline Hellqvist, Sandra Douglas och Nala vid prisseremonin på AniCura Djursjukhuset Bagarmossen.[/caption] Alla hundar kan inte bli blodgivare. För att kvalificera sig krävs god hälsa, en vikt över 25 kilogram och ett jämnt temperament. Vid varje donation görs en klinisk undersökning och blodprov – både för hundens säkerhet och för att upptäcka eventuella smittsamma sjukdomar. – Vi ser ett växande behov av hundblod. Vid akuta operationer kan det handla om skillnaden mellan liv och död, säger Gizela Skyfors, ansvarig för blodbanken på djursjukhuset. På Bagarmossen finns i dag 64 registrerade blodgivare, men behovet är större – och samma sak gäller över hela landet. Totalt har AniCura omkring 200 aktiva hundar i sina blodgivarprogram. Blod räddar och stärker vården Under ceremonin uppmärksammades också vikten av att sprida kunskap om möjligheten att låta sin hund bli blodgivare. För de flesta hundägare är det okänt att djursjukvården har blodbanker – och att just deras hund kan vara en potentiell livräddare. – Det här är en fantastisk möjlighet att hjälpa andra djur – och samtidigt få bra koll på sin egen hunds hälsa, sa Caroline Hellqvist. Nala har dessutom donerat avföring som en del i tarmfloratransferering, ett annat område där hundar kan hjälpa sina artfränder. Årets Blodgivarhund-pris delades ut tillsammans med ett halsband och en särskild blodgivardroppe – en liten symbol för en mycket stor insats – och en fullmatade goodiebag.
Nomineringen: "Nala är en fantastik blodgivarhund som alltid ställer upp när det behövs. Sedan hon började sin karriär 2020 har hon donerat blod hela 14 gånger och därmed räddat många liv. Med sin positiva inställning går hon gladlynt in för att utföra sin livsviktiga uppgift, även om hon ibland tycker att det är långtråkigt att ligga stilla. Hennes glädje och entusiasm smittar av sig på alla runt omkring, och hon är en ovärderlig del av blodgivningsteamet. Tack Nala för din hjälteinsats!"  
  [post_title] => Fyra tassar för livet [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => fyra-tassar-for-livet [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-07-10 13:22:37 [post_modified_gmt] => 2025-07-10 11:22:37 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25245 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) ) [post_count] => 10 [current_post] => -1 [before_loop] => 1 [in_the_loop] => [post] => WP_Post Object ( [ID] => 25298 [post_author] => 21 [post_date] => 2025-08-01 09:41:56 [post_date_gmt] => 2025-08-01 07:41:56 [post_content] =>

Många vanliga inhysnings- och skötselmetoder för nötkreatur innebär påtagliga välfärdsproblem. Det visar ett nytt vetenskapligt yttrande från EFSA (European Food Safety Authority), som granskat välfärden hos slaktkalvar, dikor, dikalvar och avelstjurar under olika inhysningsformer och uppfödningssystem.

Rapporten, som publicerades den 25 juli 2025, konstaterar bland annat att:

Begränsat utrymme, hårda golv och monotona miljöer leder till stress och understimulans.

Djur som hålls inomhus bör ha mjukt strö, tillräcklig yta, fri tillgång till grovfoder, möjlighet till utevistelse och borstar för att klia sig.

Djur som hålls utomhus ska alltid ha fri tillgång till vatten och skydd mot både kyla och värme.

Smärtsamma ingrepp, såsom kastrering och avhorning, bör endast utföras av medicinska skäl och alltid med både bedövning och smärtlindring, oavsett djurets ålder.

Avel för extrema egenskaper, som kraftig muskulatur, innebär betydande välfärdsrisker.

EFSA lyfter också att djurbaserade mått (ABMs) kan användas vid slakt för att ge information om djurens uppväxtförhållanden på gården. Exempel är förekomst av lung- och hudskador.

Rapporten rekommenderar:

• Ökat utrymme per djur (över 6 m² som riktmärke),

• Förbättrade inhysnings- och utfodringsrutiner,

• Mer stimulerande miljöer,

• Standardiserad insamling av ABMs på slakterier,

• Forskning om fiberbehov, långsiktiga effekter av smärtsamma ingrepp och effekterna av ökat utrymme.

De flesta slutsatser i rapporten har en säkerhetsnivå på över 90 procent.

OM:

• Detta är en förenklad sammanfattning (PLS) av EFSA:s vetenskapliga yttrande om välfärden hos nötkreatur som hålls för köttproduktion. Den fullständiga rapporten finns att läsa här.

• Syftet med denna sammanfattning är att öka transparensen och informera intresserade parter om EFSA:s arbete inom området genom att på ett lättillgängligt sätt presentera de viktigaste slutsatserna.

Så genomfördes arbetet:

• EFSA gick igenom den vetenskapliga litteraturen fram till mitten av 2024 och tog in synpunkter via en offentlig efterlysning av data.

• Bedömningen fokuserade på att identifiera välfärdskonsekvenser av vanliga uppfödningsmetoder, lämpliga ABMs och konkreta åtgärder för att förbättra välfärden hos nötkreatur på gård.

Källa: EFSA [post_title] => EFSA: Vanliga uppfödningssystem innebär välfärdsrisker för nötkreatur [post_excerpt] => [post_status] => publish [comment_status] => closed [ping_status] => closed [post_password] => [post_name] => efsa-vanliga-uppfodningssystem-innebar-valfardsrisker-for-notkreatur [to_ping] => [pinged] => [post_modified] => 2025-07-29 10:57:26 [post_modified_gmt] => 2025-07-29 08:57:26 [post_content_filtered] => [post_parent] => 0 [guid] => https://www.veterinarmagazinet.se/?p=25298 [menu_order] => 0 [post_type] => post [post_mime_type] => [comment_count] => 0 [filter] => raw ) [comment_count] => 0 [current_comment] => -1 [found_posts] => 3410 [max_num_pages] => 341 [max_num_comment_pages] => 0 [is_single] => [is_preview] => [is_page] => [is_archive] => [is_date] => [is_year] => [is_month] => [is_day] => [is_time] => [is_author] => [is_category] => [is_tag] => [is_tax] => [is_search] => [is_feed] => [is_comment_feed] => [is_trackback] => [is_home] => 1 [is_privacy_policy] => [is_404] => [is_embed] => [is_paged] => [is_admin] => [is_attachment] => [is_singular] => [is_robots] => [is_favicon] => [is_posts_page] => [is_post_type_archive] => [query_vars_hash:WP_Query:private] => 014a166e88d9e635723f485d7afebe9d [query_vars_changed:WP_Query:private] => [thumbnails_cached] => [allow_query_attachment_by_filename:protected] => [stopwords:WP_Query:private] => [compat_fields:WP_Query:private] => Array ( [0] => query_vars_hash [1] => query_vars_changed ) [compat_methods:WP_Query:private] => Array ( [0] => init_query_flags [1] => parse_tax_query ) [query_cache_key:WP_Query:private] => wp_query:45236a7c14d2da31e8765687a15f46c5:0.41669500 1754362759 )
EFSA: Vanliga uppfödningssystem innebär välfärdsrisker för nötkreatur EFSA lyfter vikten av mjukt strö, fri tillgång till vatten, utevistelse och social stabilitet för att stärka nötkreaturens välfärd. Bild: Skapad med hjälp av AI

EFSA: Vanliga uppfödningssystem innebär välfärdsrisker för nötkreatur

Många vanliga inhysnings- och skötselmetoder för nötkreatur innebär påtagliga välfärdsproblem. Det visar ett nytt vetenskapligt yttrande från EFSA (European Food Safety Authority), som granskat välfärden hos slaktkalvar, dikor, dikalvar och...

Forum ska förenkla EU-stöden efter 2027 Jordbruksverket får uppdrag att arrangera forum om EU:s jordbrukspolitik efter 2027. Bild: Skapad med hjälp av AI

Forum ska förenkla EU-stöden efter 2027

Regeringen har gett Statens jordbruksverk i uppdrag att arrangera ett forum för dialog och analys inför nästa programperiod av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP). Fokus ska ligga på förenkling för stödmottagare....

Ny behandling mot klåda hos hund lanseras i Sverige Zenrelia är nu godkänd i EU – Elancos nya JAK-hämmare. Bild: Skapad med hjälp av AI

Ny behandling mot klåda hos hund lanseras i Sverige

Elanco tillkännager att Zenrelia (ilunocitinib, tablett) nu är godkänt för användning i EU och lanseras i Sverige. Produkten är en JAK-hämmare för oral administrering en gång dagligen till hundar som...

Livsmedelsverket stoppar otillåten mejeritillverkning Livsmedelsverket har stängt företaget i Eskilstuna med omedelbar verkan och kasserat de fem ton livsmedels om fanns i lokalerna. Bild skapad me hjälp av AI.

Livsmedelsverket stoppar otillåten mejeritillverkning

Livsmedelsverket har stängt en verksamhet som tillverkat ost och andra mejeriprodukter utan tillstånd. Konsumenter uppmanas slänga produkter märkta med ”Ellen dairy”, tillverkade av Mellanösterns mejeri AB. Kommuner och butiker uppmanas...

Djupströ och större grupper gav friskare och mer produktiva suggor Forskning vid SLU visar att suggor i stora grupper på djupströbädd har färre hälsoproblem och högre produktivitet. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Djupströ och större grupper gav friskare och mer produktiva suggor

Nya forskningsresultat från SLU visar att inhysning av suggor i stora grupper med djupströbädd kan förbättra både hälsa och produktivitet – och minska behovet av medicinska behandlingar. Sedan fixeringen av...

Minska smittspridning på resan så råder SLU SLU påminner om att man böra vara försiktig vid kontakt med djur under utlandsresor, särskilt om det handlar om herrelösa hundar eller vilda apor. Foto: Adobe Stock

Minska smittspridning på resan så råder SLU

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) påminner om vikten av att undvika närkontakt med okända djur under utlandsresor. Syftet är att minska risken för att föra in smittor som rabies, dvärgbandmask och afrikansk...

Tamro tar över Apoex Privat Vård – stärker sin position inom djurvård Tamro slutför förvärvet av Apoex Privat Vård – ett steg som stärker erbjudandet till bland annat djurvården. Bild: Skapad med hjälp av AI

Tamro tar över Apoex Privat Vård – stärker sin position inom djurvård

Tamro har nu formellt slutfört förvärvet av Apoex Privat Vård AB, vilket innebär att Sveriges största läkemedelsdistributör breddar sitt erbjudande till bland annat djurvården. Affären omfattar även det digitala beställningssystemet...

Vanligt med ortopediska diagnoser hos svenska varmblodiga  ridhästar Undersökning hos SLU visar att hälta är det vanligaste hälsoproblemet hos svenska varmblodiga ridhästar. Foto: Adobe Stock

Vanligt med ortopediska diagnoser hos svenska varmblodiga ridhästar

Hälta är det i särklass vanligaste hälsoproblemet hos svenska varmblodiga ridhästar (SWB). Forskare vid SLU har undersökt hur stor andel som drabbas av ortopediska problem inom olika grupper av SWB-populationen,...

Fortsatt högst tryck till SLU:s veterinär- och djursjukskötarutbildningar Högst söktryck till SLU:S grundutbildningar har fortfarande utbildningar till veterinär och djursjukskötare. Bild: Skapad med hjälp av AI

Fortsatt högst tryck till SLU:s veterinär- och djursjukskötarutbildningar

Antalet antagna till Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) grundutbildningar har ökat med 14 procent i år. Ett ökat intresse för skogliga utbildningar syns tydligt, men även för exempelvis lantmästar- och landskapsingenjörsutbildningarna. Dessutom...

Fyra tassar för livet Nala är årets blodgivarhund - ett pris som delas ut av AniCura för att hylla och lyfta en mycket viktig insats för djursjukvården. Foto: Jenny Persson

Fyra tassar för livet

På AniCura Djursjukhuset i Bagarmossen delades för sjätte året i rad priset Årets Blodgivarhund ut – en hyllning till de fyrbenta hjältar som räddar liv, en tappning i taget. Det...